Betyg I Skolan Argumentative Essay

Namn: Krister Önnberg
Yrke Lärare i trä- och metallslöjd vid Björkhagens skola i Stockholm.
Ålder 51.
År i yrket 24.

— De elever som har riktiga problem blir inte hjälpta av ett ordningsbetyg. De problemen måste man jobba med på andra sätt. De socialt svaga eleverna blir bara stämplade ännu en gång.

Finns det ett ordningsproblem i skolan?
— Ja, det gör det. Jämför man med för 15 år sedan har skolan till exempel blivit mer teoretisk — eleverna leker mindre och sitter mer still. Det är klart att det påverkar dem negativt.

Hur kan man komma till rätta med stökiga elever?
— Vi måste börja när eleverna är små, med att hjälpa dem att hitta motivationen, ge struktur och få ordning och reda. Det är inte bara en fråga för de betygsättande lärarna, utan ett gemensamt ansvar för alla lärare på skolan. Eleverna måste få en känsla för varför de är i skolan .

Varför tror du att så många lärare vill ha ett ordningsbetyg?
— Tiden räcker inte till allt som ska göras och då ser nog många det som en enkel lösning. Men det är just att förenkla. Vi måste föra en större diskussion om hur vi kan förändra undervisningen så att den blir bra för alla elever. Det borde vara en skyldighet på samma sätt som man är skyldig ­att ha trygghetsgrupper och likabehandlingsplaner.

Har du någon gång tagit hänsyn till en elevs uppförande när du satt betyg?
— Jag försöker att hela tiden vara medveten om risken. Målet är självklart att inte låta ett beteende speglas i betyget men omedvetet har det säkert hänt, säger jag något annat så ljuger jag.
 

Namn Carlotta Randel
Yrke Högstadielärare i SO på Bagartorpsskolan i Solna.
Ålder 35. 
År i yrket 6.

— Ja. Tillsammans med andra åtgärder kan det vara ett utmärkt sätt att komma till rätta med vissa elevers uppförande. Det skulle inte lösa alla problem, men vara ett steg i rätt riktning. Framför allt skickar det en signal om att beteendet är elevens eget ansvar.

Vilka elever skulle beröras av detta tror du?
— Ett ordningsbetyg skulle ge en möjlighet att premiera de elever som kanske inte syns så mycket annars, som inte utmärker sig kunskapsmässigt men sköter sig exemplariskt. Men det skulle naturligtvis vara en varningsklocka även för duktiga elever som beter sig odrägligt.

Har det blivit värre än när du själv gick i skolan?
— Absolut. Och det hänger samman med de försämrade kunskapsresultaten. Ordning är en förutsättning för en bra studiemiljö. I dag fokuseras det väldigt mycket på elevers rättigheter, vilket naturligtvis är bra, men vi måste betona att de även har skyldigheter.

Varför är ordningsproblemen större i dag än tidigare?
— Jag tror att mycket beror på lärarna. Dagens lärarutbildning ger inte de redskap som behövs för konflikthantering. Skolan har också blivit en tuffare miljö rent generellt samtidigt som lärarstatusen har sjunkit. Dessutom saknas ofta de resurser som krävs för att komma till rätta med problemen.

Har du någon gång tagit hänsyn till en elevs uppförande vid betygsättning?
— Jag skulle väldigt gärna vilja svara nej på den frågan. Risken finns att det har haft inverkan, men hur mycket vet jag inte. Om en elev har stått och vägt mellan två betyg så kan nog detta ha spelat in.

En forskningsöversikt över betygens effekter för elever, lärare och utbildningssystemet i dess helhet skriven av Christian Lundahl, Alli Klapp, Magnus Hultén och Larissa Mickwitz. (red)

Inför starten av det nya Skolforskningsinstitutet har Vetenskapsrådet låtit ta fram ett antal forskningsöversikter om centrala frågor i skolans värld. En av dem handlar om betyg ur elev-, lärar- och systemperspektiv och vår forskningsgrupp fick i uppdrag att göra en systematisk genomgång av det svenska och internationella forskningsläget i frågan. Baserat på en läsning av 6000 abstracts (vetenskapliga sammanfattningar), 500 artiklar och ett 40-tal avhandlingar ser vi bland annat att det inte finns något stöd i forskningen för att tidiga betyg generellt ger bättre studieresultat. Betyg påverkar olika elevgrupper på olika sätt.

Vi kan konstatera att betyg är en liten fråga för forskningen såväl i och utanför Sverige, även om vi ser en påfallande ökning av svenska forskningsreferenser senaste decenniet. Vi ser också att betyg är en liten fråga i internationell skolpolicy och att de flesta betygs- och bedömningssystemen i Europa inte reformerats nämnvärt de senaste decennierna. Givet forskningsläget och att många länder låter traditionerna styra kan det vara svårt att dra entydiga slutsatser om vad som är det bästa betygssystemet för Sverige nu och i framtiden. Inte desto mindre kan vi presentera några tydliga resultatbilder som utgångspunkt för den fortsatta diskussionen om de svenska betygen.

Elevperspektivet: Vi ser att bedömningar differentierar, det vill säga påverkar olika elever på olika sätt. Lågpresterande elever, pojkar och yngre elever får en negativ utveckling i sitt lärande och sämre prestationer jämfört med högpresterande elever, flickor och äldre elever. Låga betyg som syftar till att tydligt visa för eleven och dennes föräldrar att elevens kunskaper brister verkar alltså inte hjälpa elever att ”skärpa sig”, tvärt om, de presterar i allmänhet sämre när de får denna typ av återkoppling. Vi har inte hittat några studier som visar att tidigare betyg påverkar elevernas lärande, motivation för lärande och prestationer positivt.

Vi ser emellertid också att högpresterande äldre studenter (universitetsnivå) påverkas positivt av färre och senarelagda bedömningar jämfört med hög frekvens av och tidigt förekommande bedömningar.

De motivationspsyklogiska teorierna förklarar de negativa effekterna av betyg med att de påverkar elevernas självbild. Vid låga betyg är risken att eleven hamnar i en negativ loop som är svår att bryta. Dessa förklaringar inom motivationsteorierna är också de som idag anses mest vederhäftiga.

Lärarperspektivet: Vi har också systematiskt gått igenom forskning om betygssättande lärare och om hur betyg påverkar undervisningen. I svensk forskning är styrdokumentens inflytande i lärarnas betygssättning framträdande. Att det finns ett glapp mellan styrdokumenten och hur lärarna betygssätter framhålls som problematiskt. Samtidigt finns flera studier som kritiserar betygens ökade inflytande över lärarnas pedagogiska arbete. Framförallt är det gränsen för godkänt som problematiseras men även hur betygen tar tid och fokus från lärarens pedagogiska arbete.

Betygens inverkan på lärarens undervisning är inte en central fråga i den internationella forskningen. Där framkommer istället kritik mot ett ökat inflytande av externa så kallade high-stakes tester, standardiserade kunskapstester som fungerar liknade våra nationella prov. Standardisering av betygsättningen och high-stakes tester ses som ett problem som äventyrar lärares möjlighet att verka som professionella bedömare. Ett dilemma som framkommer är att de standardiserade testerna åtnjuter större förtroende än lärarnas bedömning. Över huvud taget framkommer i de studier som tar upp betygens dilemman, både internationellt och i Sverige, en spänning mellan styrning och kontroll och pedagogiska aspekter av lärarens bedömning.

Systemperspektivet: Internationellt sett har betygens roll i utbildningssystemen reducerats de senaste decennierna. Istället blir fler och fler skolsystem testbaserade där lärarsatta betyg ersätts av nationella examinationer och intagningsprov. I många av dessa skolsystem lever betyg trots detta kvar, men då endast som en information till elev och föräldrar.

Samtidigt visar genomgången av betyg ur ett systemperspektiv att betyg är bättre som urvalsinstrument för högre utbildning jämfört med högskoleprov och andra liknande tester. I synnerhet kursbetyg på gymnasienivå som ges med stor bredd och i hög frekvens har en god predikativ förmåga. Detta visar att betyg kan fylla viktiga funktioner i ett utbildningssystem och det på ett bättre sätt än andra instrument, och att den utveckling som man sett internationellt mot allt mer centralt administrerade examens- och antagningsprov inte bör anammas okritiskt.

OECD har konstaterat att de examinations- och bedömningssystem som används i olika länder i mycket låg grad förklarar PISA-resultat. De statistiska analyser vi gjort på sambandet mellan PISA-resultat och vid vilken ålder eleverna får betyg visar tydligt att det inte finns något samband. Det enda man finner är att externa prov, såsom nationella prov, verkar kunna bidra något till ökade resultat i PISA (förekomsten av sådana förklarar två procent av variationen i resultat). Det verkar alltså som att elever med en viss provvana har en fördel i PISA-undersökningarna.

Flera studier i den internationella forskningen belyser också hur mycket kultur och tradition betyder för hur ett betygs och bedömningssystem utvecklas och att låna modeller från andra länder kan vara riskabelt. Att det finns länder som har tidiga betyg och betyg i ordning och uppförande och dessutom presterar bra i PISA behöver inte betyda att andra länder kan implementera liknande system och få liknande resultat. Allt pekar på att det är helt andra faktorer än betygen i sig som förklarar variationen i kunskapsresultat.

Vi vill betona att det är skillnad på direkta och indirekta effekter. Duktiga pedagoger kan hitta sätt att ge betyg utan att det behöver påverka elevernas självbild, men hur det ska gå till och när elever har tillräcklig mognad för att hantera sådan information finns det inte mycket skrivet om i forskningen om betyg. Vår genomgång visar att det finns betydligt mer effektiva sätt att ge återkoppling som ger elever en positiv syn på sin studieförmåga och som hjälper dem att förstå vad de konkret ska göra för att komma vidare.

Om vi menar allvar med en skola på vetenskaplig grund finns det tydliga resultat som åtminstone bör mana till försiktighet om att vidare sänka åldern för betyg. Det är också viktigt att det svenska nuvarande betygssystemet bättre utvärderas på ett nyanserat sätt i förhållande till olika lärare, ämnen och elevgrupper. Betyg fungerar inte lika för alla.

Den svenska debatten om betyg är ensidigt inriktad på frågor som i vilken ålder betyg kan eller inte kan ges. Vår genomgång visar att man måste ha ett större perspektiv på frågan och se över hela bedömnings- och utvärderingssystemet, där betyg endast är en komponent och att betygsfrågan bör knytas till den större frågan om alla slags summativa bedömningars effekter på skolan.

Vår studie pekar på att lärarnas autonomi och inflytande över bedömningssystemen, oavsett hur de ser ut, är det som kanske har störst betydelse. Det vill säga att lärarna har verktyg som de kan använda i bedömningen av elevernas kunskaper och som lärarna själva upplever är meningsfulla för den pedagogiska processen. Därför är det också av stor vikt att lärare ges möjlighet till fortbildning kring betyg och bedömning och att det kanske blir ett ännu mer markerat inslag i lärarutbildningen.

Lundahl, C., Hultén, M., Klapp, A., & Mickwitz, L. (2015). Betygens geografi – forskning om betyg och summativa bedömningar i Sverige och internationellt. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Christian Lundahl, Professor i pedagogik, Örebro universitet

Alli Klapp, Lektor i pedagogik, Göteborgs universitet

Magnus Hultén, Biträdande professor i naturvetenskapernas didaktik Linköpings universitet

Larissa Mickwitz Lektor i pedagogik, Södertörns högskola.

Vår slutrapport finns att läsa i sin helhet här:

Relaterade

Comments

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *